RC noterar av detta inläggs huvuddel främst att människor tycks ha ett OUTTÖMLIGT behov av grupptillhörighet och ett ”vi” mot de”-samhälle.

I Sverige är somliga uppenbarligen BESATTA av just grupperna ”män” och ”kvinnor”, som må vara aldrig så intressanta att studera ur antropologisk synvinkel, men är de grupperna intressantare än t.ex.:

• ”norrlänningar” VS ”Stockholmare”

eller

• ”norrlänningar” VS ”Skåningar”

eller

• ”Stockholmare” VS ”Skåningar”

eller

• ”Skåningar VS danskj-v, f-låt danskar”

eller

• ”etniska svenskar” VS ”nysvenskar (ny benämning på gammalt ”fenonmen”)”/”invandrare (gammal, ja traditionell, benämning på ”fenomenet”)”

eller

• ”hbtq-personer” VS ”heterosexuella”/”straighta”

eller

• ”mörkyade” VS ”ljushyade”

eller

• ”friska” VS ”sjuka”

eller

• ”arbetsföra” VS ”människor i utanförskap”
• etc

?

Har människor i allmänhet verkligen inte kommit längre år 2012 än att fortfarande vara flockdjur…flockdjur i…mängden?

Det är ju i själva verket oerhört sorgligt!

Genusnytt

Svenska Dagbladets ledaraskribent Maria Ludvigsson skrev igår en mycket bra krönika där hon kritiserar att så mycket i vår samtid klassas som ”kvinnofrågor”. Hon kritiserar också media för sin kvinnofrågehysteri (även om hon inte använder det ordet). Jag citerar:

”Frågan är om det ändå inte finns universella problem och bekymmer som inte följer könsgränserna. Som snarare är mänskliga vilande enkom på kvinnors axlar.  För att verkligen placera en fråga i nyhetsflödet är genusperspektivet omåttligt populärt. Och det fungerar. En nyhet med vinkeln ”kvinnor är över- eller underrepresenterade” glider lätt in på topplaceringar. Den läraktiga noterar och gör följaktligen sina hjärtefrågor till just kvinnofrågor.”

Jag hade inte kunnat formulera det bättre själv. Maria Ludvigsson avslutar:

”Trots att kvinnovinkeln passar medielogiken är det sannolikt kontraproduktivt att luta sig mot den. Den som vill påverka andras synsätt eller berätta något viktigt, gör klokt i att beskriva världen som den är…

Visa originalinlägg 189 fler ord

Olika åldrar, m.m.

Det är ett faktum att vi alla lever  i parallella världar (/liv/universa).

(parallella kulturella, individuella, erfarenhetsmässiga världar, m.fl.)

Hur kan och ska vi då förstå varandra, givet sådana omständigheter?

Bör vi ens göra det?

ReflektionsCentrum undrar…

 

 

 

Vasaloppet – eller X tusen spermier

Jag tittar just nu på Svt1, som handlar om Vasaloppet.

ReflektionsCentrum kan inte låta bli att konstatera att det loppet är MENINGSLÖST!
Vasaloppet är ytterligare en detalj, en parentes i tidens väv. Det är f.ö. det 88:e loppet.

Wow?! Tänks RC bli imponerat över att dårar återkommer i historien och att de åker drygt nio mil på skidor år ut och år in?

Faktum är att Vasaloppet provocerar RC, p.g.a. sin enfald.

Vasaloppet är blott en detalj för att få människor att för en kort sekund, eller snarare flera timmar, glömma bort sin dödlighet.

Ett tidsfördriv i väntan på Döden…den oundvikliga.

Denna strävan efter utopin odödlighet ter sig ytterst PATETISK och snarast ignorant.
Varför ignorerar man i offentliga sammanhang alltid DÖDEN?

Istället för att inkludera och välkomna densamma?

För att återknyta till inläggets titel…

Vasaloppet är att jämföra med spermiers kamp till ägget!

Människor tycks aldrig lära sig innebörden av ”fåfänglighet”, ”meritokrati” och ”narcissism”. Varför?

Alla människor beter sig som spermier, som strävar efter ÄGGET…KVINNAN…SOLEN…LJUSET…OÄNDLIGHET…GUD…!

Bara EN tävlande kan vinna (förmodligen en MAN men det får man ju inte säga i statsfeministiska Sverige!) men av någon för mig outgrundlig anledning så struntar spermierna – f-låt – deltagarna i det.

Kanske är de ointelligenta?
Därtill finns reportrar, som rapporterar om detta myrornas krig.

Det gör mig väldigt sorgsen!

Det är just DÄRFÖR tävlingen, liksom alla andra tävlingar, ter sig såpass patetisk för ReflektionsCentrum!

ALLA (eller åtminstone jag) vet att BARA EN SPERMIE, oavsett färg på dräkten (t.ex. orange, som sades på Svt) kan vinna!

Därför ter sig Vasaloppet som ett enda gigantiskt spektakel, nyttigt för ingen annan än sig själv och tv. En förströelse i väntan på Döden.

---

Hetsjakt efter det ouppnåeliga och meritokrati

Vasaloppet och rapporteringen om det tjänar som en god symbol för vad Bibeln kallar fåfänglighet.

I GT kan man t.ex. läsa följande i ”Predikaren”:

Allting är fåfänglighet och ett evigt enahanda.Också strävandet efter vishet är ett jagande efter vind.

¹ Detta är predikarens ord, Davids sons, konungens i Jerusalem.

² Fåfängligheters fåfänglighet! säger Predikaren. Fåfängligheters fåfänglighet! Allt är fåfänglighet!

(Predikaren, Kapitel 1)

Man kan även i detta sammanhang nämna: Narkissos.

Det enda värdet, som jag ser med världsliga tävlingar som Vasaloppet, är att man förbättrar sig själv, tränar sig själv och tävlar mot sig själv.

Alla är ofelbara, dags att inse det.

Att tro att alla kan vinna kampen om ägget är emellertid en utopisk tanke.

Den tanken är fördömd och lönlös.

Tanken om meritokrati är även den lönlös och ett uttryck för fåfänglighet.

Den tanken, d.v.s. att endast vinnaren är intressant och att endast vinnarens historia skrivs och berättas, återspeglas i hela samhället och själva tankefelet utgörs av att systemet presenteras som rättvist och lika tillgängligt för alla deltagare, f-låt människor.

Alla människor har inte samma förutsättningar och kan därför inte vinna i en meritokrati, lika lite som flera spermier kan vinna kampen om ägget (undantag tvillingar, o.s.v.).

Fundera på det ett slag: ALLA KAN INTE VINNA!

Vad betyder det för ett begrepp som t.ex. rättvisa?

Min poäng är att meritokrati är obehövligt i ett samhälle.

Det skapar maktkonstellationer.

Alla människor lever under maktförhållanden av olika slag.

Varje människa blir utnyttjad på något sätt och tillrättavisad till ”sin plats” i samhällshierarkin….pyramiden.

Varje människa tänks, på något mystiskt vis, liksom bara finna sig i sin position, utan att klaga…”skomakare bliv vid din läst”, som det också skrivs i Bibeln (NT).

Det är svårt för RC att förstå varför kampen måste fortsätta även sedan spermien har nått fram till ägget och blivit människa. Kampen på liv och död?

Du vann ju som spermie, så varför är du då inte nöjd?

Vad fattas dig i tillvaron?

Påpekas bör att även de människor, som anses ha diverse funktionshinder, har vunnit kampen om ägget.

Därmed borde de anses vara likvärdiga alla ”normalstörda” människor.