Arkiv för inlägg med taggen: livet

Vad betyder ”människokännedom” egentligen?

Kommer den intuitivt eller växer den fram successivt?

Kan man t.ex. direkt se på en människa vilket politiskt parti han eller hon röstar på eller se vilken sorts sex han eller hon tycker om?

Vilken roll spelar ”människokännedom” för maktbalansen och skapandet av kontakter (vänner/fiender) i samhället?

ReflektionsCentrum undrar.

Frågeställningen kan tyckas enkel.

Är den det?

Det är så väldigt mycket i (det mänskliga) samhället, som beror på kontakter och hur människor uppfattar varandra.

Tänk en gång till.

Fundera!

(trots att du inte har tid)

 

 

Annonser

RC funderar just nu, liksom även tidigare, över vilken moralisk skyldighet en individ har gentemot samhället, fordringsägare, m.fl., givet FAKTA att han/hon aldrig har valt att födas till denna jord, verklighet och liv.

Många människor tycks ta för givet att de har en skyldighet mot samhället.

Många människor tycks ta för givet att de är en sorts PRODUKTER och ROBOTAR (boktips: Robotfolket), som ska prestera och leverera, snarare än att tillåtas känna att de är självständiga, tänkande varelser.

RC frågar sig: VARFÖR tänker de så?

Inser de inte sitt mänskliga, unika värde?!

Varför frågar de inte lika gärna: ”vilka (moraliska) rättigheter har jag?”?

Det är nämligen en HÖGST RELEVANT fråga, för varje individ, inte bara mänsklig men just nu fokuserar RC på just mänskliga individer, s.k. människor.

RC har också hört kommentarer i stil med: ~”det är ju så för ALLA människor!”.

Betyder detta att samhället rentav äger en människas liv?

FRÅGA

hur kan samhället äga livet till en människa, som aldrig själv har valt att födas?!


Några enkla FAKTA om människor

  • alla människor behöver tak över huvudet, åtminstone på kallare breddgrader
  • alla människor behöver äta

Dessa enkla fakta missbrukas och utnyttjas av diverse företag, myndigheter och stater för att FÖRSLAVA alla människor!

De människor, som råkar inte besitta tillräckligt med pengar – denna fiktiva värdemätare på mänsklig förmåga/oförmåga – bestraffas ofelbart av företagen och staten, genom att påläggas än större utgifter, som ytterligare försämrar deras liv!

Intet nytt under Solen men likväl väl värt att påpeka.

FRÅGA

vem vinner på detta sjuka system, där företag skor sig på individers basala behov för att leva?

SVAR

ja, inte är det då den enskilde individen.

Alla människor blir, genom systemet därigenom, liksom någon förment vis person myntade för relativt längesedan:

Slaves of Society” – SOS.

RC undrar:

varför vill inte människor vara FRIA på riktigt, snarare än förslavade, i händerna på ständigt odemokratiska krafter?

RC lämnar frågan öppen…

Vad är bäst, när två människor promenerar i mörkret i en skog, likt två blinda, bländade av mörkret, varandras närvaro och varandras existens?

Du läsare kanske känner till att det är enklare att promenera i en skog, med händerna fria, så att man inte ramlar.

Det gäller på dagen, såväl som på natten.

RC vill här visa att det finns för- och nackdelar med det mesta i tillvaron.

Är det bättre om två promenerande människor släpper taget om varandras händer, att de därigenom separeras, kanske aldrig återförenas men att var och en av dem kanske har större sannolikhet att klara sig på egen hand, med mindre risk för att falla och med större sannolikhet att överleva?

Eller är det bättre om de fortsätter att hålla varandras händer och på så sätt minska risken för att de kommer bort ifrån varandra men ökar risken att falla handlöst tillsammans, ned i det svarta okända?

RC undrar också:

vad är bäst mellan att gemensamt falla ned i det svarta okända mörkret, eller att gemensamt sträva mot himlen och ljuset, ljuset liksom mörkret okänt?

Vad skulle Du välja, om just Du gavs valet att välja?

Skulle Du välja Livet eller Döden?

Skulle Du vara kapabel att göra Ditt val objektivt?

Promenerar Du själviskt eller i gemenskap, med Livet eller med Döden?

Promenerar Du med sommaren eller med vintern, eller tvärtom?

En promenad i mörkret är sällan fel, så länge lamporna är tända och ljuset finns inom räckhåll.

I annat fall tycks ingen återvändo finnas.

Jag tittar just nu på Svt1, som handlar om Vasaloppet.

ReflektionsCentrum kan inte låta bli att konstatera att det loppet är MENINGSLÖST!
Vasaloppet är ytterligare en detalj, en parentes i tidens väv. Det är f.ö. det 88:e loppet.

Wow?! Tänks RC bli imponerat över att dårar återkommer i historien och att de åker drygt nio mil på skidor år ut och år in?

Faktum är att Vasaloppet provocerar RC, p.g.a. sin enfald.

Vasaloppet är blott en detalj för att få människor att för en kort sekund, eller snarare flera timmar, glömma bort sin dödlighet.

Ett tidsfördriv i väntan på Döden…den oundvikliga.

Denna strävan efter utopin odödlighet ter sig ytterst PATETISK och snarast ignorant.
Varför ignorerar man i offentliga sammanhang alltid DÖDEN?

Istället för att inkludera och välkomna densamma?

För att återknyta till inläggets titel…

Vasaloppet är att jämföra med spermiers kamp till ägget!

Människor tycks aldrig lära sig innebörden av ”fåfänglighet”, ”meritokrati” och ”narcissism”. Varför?

Alla människor beter sig som spermier, som strävar efter ÄGGET…KVINNAN…SOLEN…LJUSET…OÄNDLIGHET…GUD…!

Bara EN tävlande kan vinna (förmodligen en MAN men det får man ju inte säga i statsfeministiska Sverige!) men av någon för mig outgrundlig anledning så struntar spermierna – f-låt – deltagarna i det.

Kanske är de ointelligenta?
Därtill finns reportrar, som rapporterar om detta myrornas krig.

Det gör mig väldigt sorgsen!

Det är just DÄRFÖR tävlingen, liksom alla andra tävlingar, ter sig såpass patetisk för ReflektionsCentrum!

ALLA (eller åtminstone jag) vet att BARA EN SPERMIE, oavsett färg på dräkten (t.ex. orange, som sades på Svt) kan vinna!

Därför ter sig Vasaloppet som ett enda gigantiskt spektakel, nyttigt för ingen annan än sig själv och tv. En förströelse i väntan på Döden.


Hetsjakt efter det ouppnåeliga och meritokrati

Vasaloppet och rapporteringen om det tjänar som en god symbol för vad Bibeln kallar fåfänglighet.

I GT kan man t.ex. läsa följande i ”Predikaren”:

Allting är fåfänglighet och ett evigt enahanda.Också strävandet efter vishet är ett jagande efter vind.

1 Detta är predikarens ord, Davids sons, konungens i Jerusalem.

2 Fåfängligheters fåfänglighet! säger Predikaren. Fåfängligheters fåfänglighet! Allt är fåfänglighet!

(Predikaren, Kapitel 1)

Man kan även i detta sammanhang nämna: Narkissos.

Det enda värdet, som jag ser med världsliga tävlingar som Vasaloppet, är att man förbättrar sig själv, tränar sig själv och tävlar mot sig själv.

Alla är ofelbara, dags att inse det.

Att tro att alla kan vinna kampen om ägget är emellertid en utopisk tanke.

Den tanken är fördömd och lönlös.

Tanken om meritokrati är även den lönlös och ett uttryck för fåfänglighet.

Den tanken, d.v.s. att endast vinnaren är intressant och att endast vinnarens historia skrivs och berättas, återspeglas i hela samhället och själva tankefelet utgörs av att systemet presenteras som rättvist och lika tillgängligt för alla deltagare, f-låt människor.

Alla människor har inte samma förutsättningar och kan därför inte vinna i en meritokrati, lika lite som flera spermier kan vinna kampen om ägget (undantag tvillingar, o.s.v.).

Fundera på det ett slag: ALLA KAN INTE VINNA!

Vad betyder det för ett begrepp som t.ex. rättvisa?

Min poäng är att meritokrati är obehövligt i ett samhälle.

Det skapar maktkonstellationer.

Alla människor lever under maktförhållanden av olika slag.

Varje människa blir utnyttjad på något sätt och tillrättavisad till ”sin plats” i samhällshierarkin….pyramiden.

Varje människa tänks, på något mystiskt vis, liksom bara finna sig i sin position, utan att klaga…”skomakare bliv vid din läst”, som det också skrivs i Bibeln (NT).

Det är svårt för RC att förstå varför kampen måste fortsätta även sedan spermien har nått fram till ägget och blivit människa. Kampen på liv och död?

Du vann ju som spermie, så varför är du då inte nöjd?

Vad fattas dig i tillvaron?

Påpekas bör att även de människor, som anses ha diverse funktionshinder, har vunnit kampen om ägget.

Därmed borde de anses vara likvärdiga alla ”normalstörda” människor.