RC noterar att två kvinnor diskuterade ämnet kvinnors våld mot män i SVT:s ”Aktuellt” (fredag 12 oktober). Varför ingen man i studion, när nu ämnet var: kvinnors våld mot män?
Hur resonerar SVT?
[transkription:]
[reportern:]
– I studion nu Carin Götblad, Regeringens samordnare mot våld i nära relationer. Välkommen hit.
[C. G:]
– Tack.
[reportern:]
– Vilken hjälp får män, som é i Joels situation?
[C. G:]
– Ja, d..hjälpen ser ganska olika ut…å dé finns inte särskilt mycket hjälp.
– Vi har s..nå’nting, som vi kallar för: ”Kriscentrum för män”, som finns ett tjugotal runtom i landet, som har…legitimerade terapeuter, men väldigt många män känner att dé finns inte hjälp å få, å många män berättar för mig att man inte känner att man blir trodd, när man vänder sig till socialtjänsten.
[reportern:]
– Vad möts dom av för reaktioner då?
[C. G:]
– Att man blir nonchalerad, å t.o.m. att socialtjänsten ibland inte tror att man har ett uppdrag att även hjälpa män, som blir utsatta för våld och hot i nära relationer .
[RCs kommentar: vilken effekt får detta i vårdnadstvister, vad gäller vårdnadsutredarnas syn på föräldrarna, i det fall där någon förälder anklagar den andra för just hot eller våld?]
[reportern:]
– Men..v..va..va kan det bero på?
[C. G:]
– Ja, en sak som naturligtvis é..é..har betydelse, dé é att dé é trots allt väldigt många fler kvinnor, som blir misshandlade och där é också våldet, vet vi genom olika undersökningar, grövre och mer upprepat
[RCs kommentar: är det inte tvärtom betydligt fler män än kvinnor, som misshandlas i Sverige? Är inte det vanligaste misshandelsoffret tvärtom en ung man? Vilka ”olika undersökningar” åsyftas?]
[C. G:]
– men dé é ju en liten tröst för dom män, som blir misshandlade på olika sätt.
– Ehm, jag tror också att ehm, lagstiftningen har en betydelse där. Vi har inte en könsneutral lagstiftning idag. Både i Brottsbalken å i Socialtjänstlagen, så pekas kvinnor ut som särskilt skyddsvärda, när det gäller våld i nära relation.
[reportern:]
– Så män nämns inte där?
[C. G:]
– Nä, dé gör dom inte. Å..vi kan också se dé i många handlingsplaner å så att man..glömmer både barn..å män.
– Å já tror att dé här é en av dom saker vi måste titta på, för dé é naturligtvis så att..förebyggande arbete är det allra viktigaste på alla områden.
[reportern, avbrytande mot slutet av föregående citat:]
– Dé kan behövas ny lagstiftning, helt enkelt? .. eller modifierad?
[C. G., avbrytande mot slutet av föregående citat:]
– Ja, i vart fall en könsneutral lagstiftning måste vi titta på, å se’n é ré naturligtvis så att..även män måste få känna att det finns hjälp för dom.
– Å..inte minst i det förebyggande arbetet måste vi ha en bild, som inte é stereotyp, hur våldet ser ut i samhället. Å já menar ju att..våldet é mycket, mycket vanligare, å vi måste prata mycke’ mer om de’.
[RCs kommentar: vilket våld är det, som C. G. menar är ”mycket, mycket vanligare” och jämfört med vad/när?]
[C. G:]
– Dé é ett..folkhälsoproblem idá.
[reportern:]
– Mm, men det finns också ett stort mörkertal. Många vågar inte almäna[/anmäla?], som vi hörde i inslaget.
[C. G inflikar:]
– Ja-a.
[reportern:]
– Å dessutom är det svårt å göra så’n här statistik, eller sammanställa.
[C. G inflikar:]
– Mm-m.
[reportern:]
– Ehh..vad vet man om förövarna?
[C. G:]
– Ja, alltså, när det gäller just..eh..kvinnor som..slår män, så kan man säga att man vet ganska lite.
– Mönstren ser ungefär likadana ut, ser dé ut som.
– Kränkningar, hot, trakasserier men det är mer av trakasserier, förlöjliganden, eh, hot…man slår sönder saker…ehm, mer av det slaget.
-Se´n ska vi komma ihåg att BRÅ:s statistik, dé är alltså s.k. rådata, dé é alltså inrapporterade anmälningar, å dé é som me all annan brottsdata från BRÅ; den är inte analyserad…å när man gör dé, så sjunker dé drastiskt. Å så é dé även på det här området.
[RCs kommentar: vad exakt är det som ”sjunker”? C. G:s språk leder till olika tolkningar.]
[C. G:]
– Så andelen é lägre men dé é likväl ett problem, som é allvarligt å som vi måste titta på, hur vi kan hjälpa män.
[reportern:]
– Precis. Kort, dé viktigaste, dé mest akuta, som man måste göra?
[C. G:]
– Ja, já é inne i en fas, då jag lyssnar. Já menar att man måste ha ett mycket vidare synfält, å man måste [ohörbart, p.g.a. nedanstående].
[reportern, avbrytande föregående citat:]
– Vá betyder dé? ”Vidare synfält”?
[C. G:]
– Ehe [=skratt]..Att man fångar upp våldet mycket tidigare, på många, många fler områden, så att maskerna [=maskorna?] vlir mindre.
– Vi måste prata med barn om våld.
– Vi måste prata i förskolan.
– Vi måste fundera över: vilken mansroll trycker vi in män i?
[RCs kommentar: vilka avses med ”vi”?]
[C. G:]
– För det är ju så här att, erkänna, att man blir slagen, dé é s..dé éé..skämmigt idá…asså dé é..varken män eller kvinnor accepterar att en man é ett offer.
[reportern:]
– Mm.
SAMMANFATTNING
RC konstaterar att Carin Götblad dels:
- betonar att mäns våld mot kvinnor är allvarligare än kvinnors våld mot män och därigenom förminskar det senare
- betonar att BRÅ:s statistik inte är tillförlitlig och därigenom förminskar densamma (nu i avseende på kvinnors våld mot män).
Dessvärre visar sådana uttalanden, i kombination med att, som RC inledningsvis påpekade, två kvinnor diskuterar ämnet kvinnors våld mot män, att svensk statsfeminism ännu råder och att den vägrar släppa fram det sanna budskapet om hur verkligheten ser ut.
Verkligheten är att kvinnor lika ofta som män är förövare, vad gäller misshandel i nära relationer, att de oftare än män mördar sina barn (men kommer undan med ”barnadråp”), oftare initierar bråk, oftare kastar saker vid bråk, m.m.!
RC kan, vid intresse, hänvisa till flera undersökningar, som bekräftar det.
SVT presenterar återigen en förljugen bild av våld i nära relationer.
Varför?
ReflektionsCentrum - där tankar får fritt spelrum - 