Arkiv för kategori: TV-program

RC noterar att två kvinnor diskuterade ämnet kvinnors våld mot män i SVT:s ”Aktuellt” (fredag 12 oktober). Varför ingen man i studion, när nu ämnet var: kvinnors våld mot män?

Hur resonerar SVT?

Carin Götblad om kvinnors våld mot män

[transkription:]

[reportern:]
– I studion nu Carin Götblad, Regeringens samordnare mot våld i nära relationer. Välkommen hit.

[C. G:]
– Tack.

[reportern:]
– Vilken hjälp får män, som é i Joels situation?

[C. G:]
– Ja, d..hjälpen ser ganska olika ut…å dé finns inte särskilt mycket hjälp.

– Vi har s..nå’nting, som vi kallar för: ”Kriscentrum för män”, som finns ett tjugotal runtom i landet, som har…legitimerade terapeuter, men väldigt många män känner att dé finns inte hjälp å få, å många män berättar för mig att man inte känner att man blir trodd, när man vänder sig till socialtjänsten.

[reportern:]
– Vad möts dom av för reaktioner då?

[C. G:]
– Att man blir nonchalerad, å t.o.m. att socialtjänsten ibland inte tror att man har ett uppdrag att även hjälpa män, som blir utsatta för våld och hot i nära relationer .

[RCs kommentar: vilken effekt får detta i vårdnadstvister, vad gäller vårdnadsutredarnas syn på föräldrarna, i det fall där någon förälder anklagar den andra för just hot eller våld?]

[reportern:]
– Men..v..va..va kan det bero på?

[C. G:]
– Ja, en sak som naturligtvis é..é..har betydelse, dé é att dé é trots allt väldigt många fler kvinnor, som blir misshandlade och där é också våldet, vet vi genom olika undersökningar, grövre och mer upprepat

[RCs kommentar: är det inte tvärtom betydligt fler män än kvinnor, som misshandlas i Sverige? Är inte det vanligaste misshandelsoffret tvärtom en ung man? Vilkaolika undersökningar” åsyftas?]

[C. G:]
– men dé é ju en liten tröst för dom män, som blir misshandlade på olika sätt.

– Ehm, jag tror också att ehm, lagstiftningen har en betydelse där. Vi har inte en könsneutral lagstiftning idag. Både i Brottsbalken å i Socialtjänstlagen, så pekas kvinnor ut som särskilt skyddsvärda, när det gäller våld i nära relation.

[reportern:]
– Så män nämns inte där?

[C. G:]
Nä, dé gör dom inte. Å..vi kan också se dé i många handlingsplaner å så att man..glömmer både barn..å män.

– Å já tror att dé här é en av dom saker vi måste titta på, för dé é naturligtvis så att..förebyggande arbete är det allra viktigaste på alla områden.

[reportern, avbrytande mot slutet av föregående citat:]
– Dé kan behövas ny lagstiftning, helt enkelt? .. eller modifierad?

[C. G., avbrytande mot slutet av föregående citat:]
– Ja, i vart fall en könsneutral lagstiftning måste vi titta på, å se’n é ré naturligtvis så att..även män måste få känna att det finns hjälp för dom.

– Å..inte minst i det förebyggande arbetet måste vi ha en bild, som inte é stereotyp, hur våldet ser ut i samhället. Å já menar ju att..våldet é mycket, mycket vanligare, å vi måste prata mycke’ mer om de’.

[RCs kommentar: vilket våld är det, som C. G. menar är ”mycket, mycket vanligare” och jämfört med vad/när?]

[C. G:]
– Dé é ett..folkhälsoproblem idá.

[reportern:]
– Mm, men det finns också ett stort mörkertal. Många vågar inte almäna[/anmäla?], som vi hörde i inslaget.

[C. G inflikar:]
– Ja-a.

[reportern:]
– Å dessutom är det svårt å göra så’n här statistik, eller sammanställa.

[C. G inflikar:]
– Mm-m.

[reportern:]
– Ehh..vad vet man om förövarna?

[C. G:]
– Ja, alltså, när det gäller just..eh..kvinnor som..slår män, så kan man säga att man vet ganska lite.

– Mönstren ser ungefär likadana ut, ser dé ut som.

– Kränkningar, hot, trakasserier men det är mer av trakasserier, förlöjliganden, eh, hot…man slår sönder saker…ehm, mer av det slaget.

-Se´n ska vi komma ihåg att BRÅ:s statistik, dé är alltså s.k. rådata, dé é alltså inrapporterade anmälningar, å dé é som me all annan brottsdata från BRÅ; den är inte analyserad…å när man gör dé, så sjunker dé drastiskt. Å så é dé även på det här området.

[RCs kommentar: vad exakt är det som ”sjunker”? C. G:s språk leder till olika tolkningar.]

[C. G:]
– Så andelen é lägre men dé é likväl ett problem, som é allvarligt å som vi måste titta på, hur vi kan hjälpa män.

[reportern:]
– Precis. Kort, dé viktigaste, dé mest akuta, som man måste göra?

[C. G:]
– Ja, já é inne i en fas, då jag lyssnar. Já menar att man måste ha ett mycket vidare synfält, å man måste [ohörbart, p.g.a. nedanstående].

[reportern, avbrytande föregående citat:]
– Vá betyder ? ”Vidare synfält”?

[C. G:]
– Ehe [=skratt]..Att man fångar upp våldet mycket tidigare, på många, många fler områden, så att maskerna [=maskorna?] vlir mindre.

– Vi måste prata med barn om våld.
– Vi måste prata i förskolan.
– Vi måste fundera över: vilken mansroll trycker vi in män i?

[RCs kommentar: vilka avses med ”vi”?]

[C. G:]
– För det är ju så här att, erkänna, att man blir slagen, dé é s..dé éé..skämmigt idá…asså dé é..varken män eller kvinnor accepterar att en man é ett offer.

[reportern:]
– Mm.


SAMMANFATTNING

RC konstaterar att Carin Götblad dels:

  1. betonar att mäns våld mot kvinnor är allvarligare än kvinnors våld mot män och därigenom förminskar det senare
  2. betonar att BRÅ:s statistik inte är tillförlitlig och därigenom förminskar densamma (nu i avseende på kvinnors våld mot män).

Dessvärre visar sådana uttalanden, i kombination med att, som RC inledningsvis påpekade, två kvinnor diskuterar ämnet kvinnors våld mot män, att svensk statsfeminism ännu råder och att den vägrar släppa fram det sanna budskapet om hur verkligheten ser ut.

Verkligheten är att kvinnor lika ofta som män är förövare, vad gäller misshandel i nära relationer, att de oftare än män mördar sina barn (men kommer undan med ”barnadråp”), oftare initierar bråk, oftare kastar saker vid bråk, m.m.!

RC kan, vid intresse, hänvisa till flera undersökningar, som bekräftar det.

SVT presenterar återigen en förljugen bild av våld i nära relationer.

Varför?

Annonser

Spontanreflektion, det är ju lite lustigt att tv-seriens författare, som är man och därmed borde vara ond(?), heter ”Terry Goodkind”.

Är han en kvinnlig bekännare, som har bytt kön men som har tillåtits behålla de goda magiska krafterna?

Annan reflektion:

ligger inte de manliga bekännarnas ondska egentligen i deras ”trollspö”, det som de kvinnliga saknar?

”Trollspö”-avund?

Är det även detta ”trollspö”, som den manlige tyrannens manliga soldater använder för att tortera de blivande ”Mord Sither”na ”under väldigt lång tid”?

Det känns dock lite magstarkt att förlänga parallellen till våldtäktsoffer genom detta stycke: ”Tortyren har vänt ut och in på deras sinnen så att de har blivit onda.”.

Apropå filmer, som exemplifierar ”manshatets självförstärkande spiral”, så är kanske ”Dracula” ett exempel, även om han skänker sina offer (ofta kvinnor) en evighet som ”levande död”.

Eller varför inte:

  • King Kong” (innan en kvinna, och bara Hon, råkar förstå att ”monstret” är snällt och vill få andra att förstå det: ”Skönheten och Odjuret”, 1) (även en film om antingen kärlek till djur eller om att ”kärleken är blind”(!), eller om att ”kärleken övervinner allt”, eller om en kvinna med annorlunda sexuell läggning(!)).
  • Skönheten och Odjuret”, den riktiga filmen
  • Ringaren i Notre Dame”? (bygger inte den också på ett ”Skönheten och Odjuret”-tema förresten?)
  • Dr. Jekyll & Mr. Hyde” (om mannens dubbelnatur…lite inspirerad av Jack Uppskäraren? kvinnan som offer är även en viktig komponent)
  • Scarface” (om en manlig knarklangare, som självfallet är ond; är inte de flesta onda i den filmen män? Jag minns att filmen är mycket blodig).
  • Fredagen den 13:e”, del 1-? (vilket kön har mördaren månntro?)
  • Terror på Elm Street”, del 1-? (vilket kön har mördaren?)
  • gäsp…

En film, som jag dock kommer att tänka på, med onda ”antihjältinnor”, är franska Baise-moi” (usch!) från år 2000.

Jag har inte för avsikt att översätta titeln och skäms, om jag skulle ha råkat se delar av den. Ett riktigt lågvattenmärke!

Såväl inom litteraturens som i filmens värld, så handlar det väl helt enkelt och samtidigt komplicerat om s.k.: arketyper (Arketyp), ”mönster”/”förebilder”.

Arketyperna tycks svåra att motarbeta.

Genusnytt

 

Jag har följt en teveserie vid namn ”Legend of the Seeker”, som baseras på romanen The Sword of Truth av Terry Goodkind. Eftersom jag alltid har mina genusglasögon på mig (det har antijämställdisterna lärt mig) upptäckte jag en sak som jag vill dela med mig av. Det kan jag bara göra genom att redogöra för en liten del av den värld som Terry Goodkind bygger upp:

Det finns en slags människor – kvinnor – med starka magiska krafter som kallas bekännare. Dessa kvinnor, klädda i vitt (du ser en av dem ovan), är goda. Mycket goda. Bekännarna använder sina magiska krafter för att bekämpa ondskan – det är deras mission.

När en bekännare får barn blir det nästan alltid en flicka (som då växer upp till en ny och lika god bekännare). Någon enstaka gång kan det dock bli en pojke. När så sker måste han…

View original post 450 fler ord

I skrivande stund tittar jag på en repris av SVT1-programmet ”Fråga Doktorn”, där programledaren Suzanne Axell är såpass hes att hon knappt kan prata!

Programmet betecknas som ”hälsomagasin” av RC:s digitalbox-information.

Högst intressant och fascinerande. Ska man skratta eller gråta?

RC funderar över  hur SVT kan ha såpass dåligt omdöme att man tillåter en programledare, i ett program om just HÄLSA, att ställa upp med sådan röst.

?!

DET om något är ordet patetiskt i ett nötskal!

Det är även respektlöst gentemot tittarna, som förtjänar en programledare i form och ett program med hög kvalitet.

Till sist bör påpekas att programmet, p.g.a. programledarens bristande röst, ter sig som ett dåligt skämt i allmänhet.

Som tittare kan RC svårligen koncentrera sig på programmets innehåll.

Varför sätter inte programmets s.k. husläkare Gunilla Hasselgren STOPP för dårskapen?

Borde inte läkaren sätta sin programledares hälsa främst?

Bara en liten reflektion…


I senare delen av programmet, där ett äldre manligt homosexuellt par (”Ingvar” och ”Rolf”) intervjuas, så ber programledaren Suzanne A. detta par att ge råd till HETEROsexuella, som enl. henne ~”bara kan drömma” om att kunna leva tillsammans under ”51 år”.

RC kommenterar: må så vara att många heterosexuella bara kan drömma om ett såpass långt förhållande men minst två frågor uppstår:

  1. varför ska just ett homosexuellt par ge råd till heterosexuella?!
  2. hänger alltså en människas förmåga till långvarig relation med en partner ihop med sexuell läggning och vilken sexuell läggning är, enl. ”Fråga doktorn”, bäst i detta avseende?
  3. likställer ”Fråga doktorn” en långvarig relation med Monogami?
  4. om punkt 3. är en korrekt tolkning, innebär det därmed att det manliga homosexuella paret, som intervjuades, har varit monogamt under sin långa tid tillsammans?